Okej, nu har jag kastat mig över tangenterna igen. Det var ungefär ett år sedan jag skrev här senast och då var det bara lite info om en ny blogg, men den blev något vi la upp på hyllan igen. Men hur som haver.

 

Innan årsskiftet fick jag en knäpp ide om att plocka upp mitt bloggande igen. Dels för att det är ett sätt att skriva av sig och inte hålla på massa saker inom sig, teraputiskt syfte alltså, även om det inte är relativt djupa grejer jag skulle spy ut här. Men ibland kan det vara lite terapi att bara få dela med sig av ett musiktips eller ett par nya skor, det är ju ändå den generationen jag är född in i.

 

Under januari växte min tanke på det här med att plocka upp detta igen, dels för att jag inte hade någonting att göra och det skulle väcka en motivation inom mig att ta för mig saker och ge mig ut i ovissheten av livet, för hade jag sagt det här hade ju folk förväntat sig någonting. Men framförallt för att jag faktiskt förstod att jag, även om jag inte gjorde någonting, gjorde en resa. En resa genom arbetslöshet, ovisshet om hur mycket pengar som kommer in på kontot nästa månad, hur lång tid det kommer ta innan jag träffar mina arbetande vänner igen, vänner som åkte till andra sidan jorden, medans jag blev och fortfarande är kvar i min hemstad med tid som bara rinner genom mina fingrar. 

 

Men så kom vändningen, förra veckan fick jag ett jobb, som jag är mer än glad över. Inget storslaget, men en bra merit att kunna sätta på mitt CV senare i livet, och ett jobb där jag vet att jag kommer utvecklas som människa och bli rik på kunskaper och erfarenheter.

 

Nu blev det mycket text, och det är inget jag föredrar på bloggar, men nu behövdes det, för en förklaring krävs nog till varför jag tänker försöka smått här igen. Och nu tänker jag nog sätta denna bollen i rullning igen och se vad som händer. Alla är alltid så positiva till tiden efter gymnasiet och det var jag med fram till september, men man blir naiv och blåögd och vill inte se sanningen i vitögat. Men jag tänker dela med mig av den här, och sen kommer jag förhoppningsvis även bjuda på den gamla vanliga Julia Karlsson från Borås.